.

Jag känner mig låg. En ganska enkel diagnos är träningsbrist. Det kryper i kroppen av rastlöshet, samtidigt som jag är trött, seg och tom på energi. Jag saknar endorfinkickarna helt klart. Tacka gudarna att jag jobbar med träning för karaktär och motivation till egentträning existerar icke. I morgon är träningsuppehållet slut och jag ska köra styrkeklassen. Underbart. En veckas vila var bra för benhinnorna men döden för allt annat. Min kropp är träningsberoende men mitt sinne en riktig latmask. Kanske en rättvis kombo ändå.

Om tio dagar är jag hemma. Landar halv fem den 4:e november. Ni som inte möter mig på Arlanda kanske vill komma på hemkomstfika på Framnäsbacken. Hjärtligt välkomna.

Nu ska jag muntra upp mig med show. 90's är pepp.

S